07 jul Kosten i Sverige – Snabb lägesstatus
Energiintaget per person och dygn har ökat med 2900 till 3100 kcal från år 1980 till 2020. Statistiken pekar på att vi äter mer än vårt behov. Men vad är det då vi äter?
I Jordbruksverket rapport redovisas beräkningar av konsumerade kvantiteter livsmedel i Sverige till och med år 2020. Den ökade energitillförseln går dels att förklara genom en ökad köttkonsumtion, en konsumtion som dock kontinuerligt minskat de senaste fyra åren, och dels genom att en avsevärd andel av vår energi idag kommer från näringsfattiga och energitäta livsmedel, dvs. livsmedel innehållande mycket kcal men som inte tillför någon näring.
Av den totala energitillförseln kommer 20% från produkter såsom socker, sirap, godis, bakverk, glass, snacks samt malt- och läskedrycker. Livsmedelsverket och NNR (Nordiska näringsrekommendationerna) rekommenderar att det totala energiintag av tillsatt socker inte bör överstiga 10E% (= ca 50-75 gram per dag för en vuxen).
Riksmaten vuxna 2010-11 visade att:
- Två av tio äter 500 gram frukt och grönsaker per dag eller mer.
- Tre av tio äter fisk som huvudrätt minst två gånger per vecka.
- Sex av tio använder olja eller flytande margarin i matlagningen.
- Nio av tio äter för lite fullkorn.
- Sju av tio får i sig för lite fibrer.
- Fyra av tio äter för mycket socker.
- Sju av tio äter för mycket salt, men många väljer joderat salt.
- Åtta av tio får i sig för mycket mättat fett.
- Hela 15 procent av energiintaget (kcal) kommer från godis, läsk, bakverk och snacks.
- Unga kvinnor och män, 18–30 år, har sämst matvanor.
- Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män.
(Undersökning 2010-2011, nära 1800 deltagare mellan 18-80 år, utförd av Livsmedelsverket)
Trots våra matvanor blivit bättre med tiden är folkhälsosjukdommar till följd av dålig kost såsom hjärt- coh kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabetes typ 2 och vissa cancersjukdomar fortafarande ett stort problem. Sjukdommar som kan förebyggas genom förändrade kostvanor.
Dessutom finns en hel del bovar i våra matvanor som inte alls behöver vara svåra att ändra på. De kostvanor som bör förändras mot ett friskare liv är:
– Minska vårt salt- och sockerintag.
– Välj kolhydrater och fett med bra näringskvalitet.
– Öka intag av frukt, grönsaker och baljväxter för att öka vårt fiberintag.
Källor:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater/socker
https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2021-12-09-livsmedelskonsumtion-och-naringsinnehall.–uppgifter-till-och-med-2020#h-Tabeller
Bergklint, B. Grahn Vera, J. Arhage, K. Åhman Persson, M. 2019. Kostrådgivarens handbok. 2:a uppl. s.12-13.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/matvanor—undersokningar/riksmaten-2010-11—vuxna
Om mig
Jag är legitimerad livsstilscoach och jag vill att alla ska må bra. Jag brinner för hälsa och välmående och ser till helheten. Med helheten syftar jag på de livsstilsval som får våra kroppar och tankar att jubla.
Vill du få ihop ditt livspussel och leva fullt ut? Tveka inte att kontakta mig. Tillsammans lägger vi pusselbitarna – kost, träning, sömn, stress, beroenden, tankesätt – och formar det porträtt du är ute efter.